Idag sa jag hejdå till flera utbytesstudenter. Både inbounds (de utlänska som har varit här ett år) och Outbounds (en som jag är, vi som ska iväg nu) Det kändes ganska konstigt att de ska åka nu, det känns som om jag har hur lång tid kvar som helst, just nu vill jag också bara åka.
Fast det kändes inte som ett hejdå, utan mer som ett - vi ses senare.
Konstigt eller bara helt naturligt? I've no idea
No comments:
Post a Comment